Vaccination innebär att immunförsvaret får en chans att identifiera och bygga upp ett försvar mot en smittsam sjukdom utan att man faktiskt behöver gå igenom sjukdomen. Ett vaccin kan bestå av ett försvagat smittämne, delar av ett smittämne eller något som liknar det smittämne man vill få skydd mot. När immunförsvaret kommer i kontakt med vaccinet utvecklas antikroppar.
Vissa vaccin ger en mycket hög skyddsgrad, medan andra inte är lika effektiva. Detta är viktigt att vara medveten om, så att man inte slutar vidta andra åtgärder för att skydda sig mot smitta, såsom hygienrutiner. Hur länge skyddseffekten sitter i varierar också; för vissa vacciner är skyddseffekten livslång (så länge immunförsvaret fungerar som det ska) medan många andra vacciner kräver regelbundna påfyllnadsdoser. För stelkramp rekommenderas till exempel en ny dos vaccin var 10:e år för att bibehålla skyddet.
De flesta vacciner injiceras, men det finns även vacciner som ska drickas eller tas i form av nässpray. I vissa fall räcker en dos för att få fullgott skydd, medan andra vaccinationer ska tas i flera doser med en viss tid mellan varje dos.
Exempel på tillgängliga vaccin
Här är några exempel på sjukdomar / smittämnen som det finns vaccin mot.
- Bältros
- Difteri
- Gula febern
- Haemophilus influenzae typ b (Hib)
- Hepatit A
- Hepatit B
- Humant papillomvirus (HPV)
- Influensa
- Japansk encefalit
- Kikhosta
- Kolera
- Meningokocker
- Mässling
- Pneumokocker
- Polio
- Påssjuka
- Rabies
- Rotavirus
- Röda hund
- Stelkramp
- TBE (fästingburen hjärninflammation)
- Tuberkulos (TBC)
- Tyfoidfeber
- Vattkoppor
Vaccin finns även mot smittkoppor, men slutade ges i Sverige år 1976 efter att sjukdomen förklarats utrotad globalt.
Barnvaccinationer i Sverige
Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige omfattar idag difteri, stelkramp, polio, kikhosta, kikhosta, haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus (HPV). Vaccination mot HPV ges endast till flickor.
För vissa barn erbjuds ytterligare vaccinationer. Vaccination mot hepatit B och tuberkulos erbjuds för barn som har smittade personer i sin nära omgivning eller vars föräldrar kommer från ett land där respektive sjukdom är vanligare än i Sverige. Vaccination mot influensa rekommenderas för vissa (inte alla) barn med allvarliga underliggande hälsoproblem, särskilt kronisk hjärt- eller lungsjukdom, instabil diabetes eller nedsatt infektionsförsvar.
Sedan år 2009 ingår vaccination mot pneumokocker i det allmänna barnvaccinationsprogram. Barn som är äldre än så rekommenderas att vaccinera sig om de på grund av underliggande hälsoproblem riskerar att bli allvarligt sjuka om de smittas av pneumokocker. Exempel på grupper där det kan vara motiverat att vaccinera är barn med kronisk hjärt-, lung- eller njursjukdom, immunbristsjukdom eller cochleaimplantat.
Vaccination mot influensa
Årlig vaccination mot influensa rekommenderas för personer över 65 års ålder, gravida kvinnor i andra och tredje trimestern, och personer med vissa underliggande hälsoproblem. Sjukdomar som diabetes, svår astma, hjärtsjukdom, njursjukdom och lungsjukdom kan förvärras om personen smittas influensa och vaccination kan därför vara motiverat. Andra riskgrupper för vilka vaccinering rekommenderas är personer med nedsatt infektionsförsvar, överviktiga personer vars BMI överstiger 40, personer med neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen och barn med flerfunktionshinder.
Vaccination mot influensa ger inte någon hundraprocentigt skydd, men om man smittas efter vaccinationen får man vanligen en lindrigare sjukdomsperiod än om man varit utan vaccinet. Viktigt att veta är att det kan ta upp till två veckor innan vaccinationen ger full effekt och om man smittas innan dess kan man bli lika sjuk som utan vaccin. Man bör därför vara ute i god tid inför influensasäsongen.
Resevaccinationer
Om man ska resa utomlands kan man behöva vaccinera sig mot sjukdomar och smittämnen som inte ingår i det allmänna svenska barnvaccinationsprogrammet. Man kan också behöva vaccinera sig mot sådant som ingår i barnvaccinationsprogrammet men som man själv inte är vaccinerad emot, till exempel för att det inte ingick när man själv var barn eller för att man vuxit upp utanför Sverige och inte vaccinerats där.
Exakt vilka vaccinationer som rekommenderas inför en resa beror på en lång rad olika faktorer så det går inte att ge några generella råd som passar alla personer och alla resmål. På vår sajt kan du läsa mer om några av de vanligaste vaccinen för resenärer. För mer detaljerad information som är skräddarsydd för dig och dina behov rekommenderar vi att du kontaktar en vaccinationsmottagning. Det är bra att vara ute i god tid innan avresedagen, för vissa vacciner ges i flera doser som det måste gå en viss tid mellan, och även för vaccin som ges i en enda dos kan det ta en viss tid innan maximalt skydd uppnås. Immunförsvaret behöver få tid på sig att bilda antikroppar.
Övriga vaccinationer
Även om man inte ska ut och resa kan det i vissa situationer vara motiverat att vaccinera sig mot sjukdomar som inte ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vissa yrkesgrupper kan till exempel rekommenderas vaccination mot hepatit B och TBC, och personer som ska vistas i områden i Sverige där det förekommer fästingburen hjärninflammation kan behöva vaccineras mot TBE. Rådgör med en läkare eller vaccinationsmottagning för att få veta vad som kan vara aktuellt för just dig.
Källor
Folkhälsomyndigheten
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vaccinationer/
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vaccinationer/vacciner-a-o/
Hämtade 2015-07-14