Vad är epidemisk hjärnhinneinflammation?

Epidemisk hjärnhinneinflammation, även känd som smittsam hjärnhinneinflammation eller meningokockinfektion, orsakas av meningokocker. Meningokocker är en slags bakterier som många människor bär på utan att bli sjuka av dem. Varför vissa människor blir sjuka och andra inte är fortfarande oklart.

Om man drabbas av epidemisk hjärnhinneinflammation sker det vanligen inom några få dagar efter att man smittats av meningokocker. Detta är en allvarlig sjukdom som kan orsaka permanenta skador på hjärnan och nervsystemet, och det förekommer också att personer avlider av epidemisk hjärnhinneinflammation.

Totalt finns det 13 identifierade grupper av meningokocker, men det går än så länge bara att vaccinera sig mot fem av dem: A, B, C, Y och W-135.

Var och hur kan jag smittas av epidemisk hjärnhinneinflammation? Inför vilka resor bör man vaccinera sig?

Meningokocker som kan orsaka epidemisk hjärnhinneinflammation överförs genom nära kontakt, till exempel kyssar och att man bor och äter tillsammans. Man behöver inte röra vid en person för att smittas eftersom bakterierna kan överföras som droppsmitta i luften. Trots detta är det inte vanligt att mer än en person i ett hushåll insjuknar i epidemisk hjärnhinneinflammation. Det är däremot vanligt att personer bär på meningokocker i svalget utan att blir sjuka av dem.

Sjukdomen epidemisk hjärnhinneinflammation förekommer över hela världen, men är allra vanligast i västra och centrala Afrika under torrperioden. Mellersta Afrika brukar kallas för ”meningitbältet”.

Exempel på situationer där vaccination mot epidemisk hjärnhinneinflammation rekommenderas:

• Du ska vistas i västra eller centrala Afrika i mer än tre veckor. (Särskilt om du kommer att bo och umgås med lokalbefolkningen.)
• Du ska vandra i Himalaya i mer än tre veckor.
• Du ska resa till ett område där det pågår en epidemi av smittsam hjärnhinneinflammation.
• Du saknar mjälte. Personer utan mjälte rekommenderas att vaccinera sig även om de inte ska resa någonstans.
• Du ska resa till Saudiarabien. Saudiarabien kräver ett intyg på att besökare är vaccinerade mot epidemisk hjärnhinneinflammation. Ett sådant intyg får du av vårdpersonalen efter att du vaccinerat dig.

Att vaccinera sig mot epidemisk hjärnhinneinflammation

Man kan vaccinera sig mot meningokocker tillhörande grupperna A, B, C, Y och W-135. Vilket eller vilka vaccin din läkare kommer att rekommendera beror på omständigheterna, till exempel vart du ska resa någonstans.

Hos vuxna injiceras vaccinet i överarmen. Vuxna behöver bara en injektion. Efter vaccinationen får man inte fullgott skydd förrän efter ungefär en vecka. Man bör därför vara ute i någorlunda god tid innan avresan; att vaccinera sig 3-4 veckor i förväg är att rekommendera så att man har marginalerna på sin sida.

Det finns inte någon rekommendation mot att använda något av de äldre vaccinerna mot epidemisk hjärnhinneinflammation för att vaccinera någon som är gravid eller ammar. För de nyare vacciner som tagits fram på senare tid är erfarenheten däremot ännu begränsad, så den som är gravid eller ammar bör konsultera med sin läkare för att göra en bedömning av risker och fördelar.

Exempel på biverkningar från vaccination mot epidemisk hjärnhinneinflammation

• Rodnad vid injektionsområdet
• Svullnad vid injektionsområdet
• Ömhet vid injektionsområdet
• Huvudvärk
• Ledvärk
• Aptitlöshet, illamående och kräkningar kan förekomma hos små barn som vaccinerats

Biverkningarna brukar gå över inom en eller några få dagar.

Att vaccinera barn mot epidemisk hjärnhinneinflammation

För barn som är yngre än ett år räcker det inte med en dos vaccin utan man bör ge två eller tre doser.

Små barn brukar få vaccinet injicerat i låret, medan äldre barn får vaccinet injicerat i överarmen precis som vuxna.

En inte helt ovanlig biverkning hos små barn som vaccinerats mot epidemisk hjärnhinneinflammation är aptitlöshet, ibland med åtföljande illamående och kräkningar. Dessa biverkning brukar gå över inom en eller några få dagar.

Information om epidemisk hjärnhinneinflammation

Hjärnan och ryggmärgen omges av tre tunna hinnor, som på latin kallas för menings (singular meninx). Epidemisk hjärnhinneinflammation orsakas av en bakterie vid namn Neisseria meningitidis. Detta är en meningokock som är vanligt förekommande i svalget även hos personer som inte insjuknar i epidemisk hjärnhinneinflammation. Det finns 13 olika identifierade grupper av meningokocker, och av dessa är det främst grupperna A, B, C, Y, W-135 och X som är sjukdomsframkallande.

Hur smittas man av epidemisk hjärnhinneinflammation?

Meningokocker kan spridas genom luftburen droppsmitta till de övre luftvägarna. Man måste alltså inte röra vid en person för att bli smittad. Trots detta är det inte vanligt att fler än en person i samma familj insjuknar i epidemisk hjärnhinneinflammation, trots att man levt nära inpå varandra och inte fått någon förebyggande behandling. Varför det är såhär vet vi ännu inte.

Symptom

Inkubationstiden för epidemisk hjärnhinneinflammation är vanligen några få dygn, men både snabbare och långsammare förlopp förekommer.

Exempel på symptom:

• Feber
• Svår huvudvärk
• Nackstelhet
• Illamående
• Kräkningar
• Ljudkänslighet
• Ljuskänslighet
• Petechier (Blödningar i huden som kan se ut som röda utslag eller blåmärken.)
• Kramper
• Förvirring
• Medvetslöshet
• Blodförgiftning (sepsis)
• Större blödningar inne i huden
• Sjunkande blodtryck

Förloppet kan gå snabbt från att de första symptomen visar sig tills att den drabbade är allvarligt sjuk och omtöcknad.

Behandling och vård

Det är viktigt att söka sjukvård om man misstänker epidemisk hjärnhinneinflammation, eftersom det är en sjukdom som kan leda till permanenta skador på hjärna och nervsystem. Det händer också att personer avlider av epidemisk hjärnhinneinflammation.

Diagnos ställs vanligen genom bakterieodling, bakterierna påvisas vanligen i blodet eller i ryggmärgsvätskan. En annan diagnosmetod är att påvisa bakterie-DNA med PCR-teknik.

Meningokocker kan behandlas med antibiotika. Antibiotikan ges vanligen direkt in i blodet. Man kan också behöva behandling av symptomen. Behandling av epidemisk hjärnhinneinflammation sker vanligen på sjukhus, så att man snabbt kan behandla allvarliga symptom om de tillstöter.

Följdsjukdomar etc

De flesta blir helt friska efter genomgången antibiotikabehandling. Patienter som haft en svår hjärnhinneinflammation kan dock ha kvarstående skador på hjärnan och nervsystemet. Även andra organ kan skadas under sjukdomens förlopp.

Motverka smittspridning

Epidemisk hjärnhinneinflammation kategoriseras i Sverige som en allmänfarlig sjukdom som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Detta innebär bland annat att den läkare som diagnostiserar epidemisk hjärnhinneinflammation hos en patient är skyldig att anmäla detta till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Därefter kommer smittspårning att inledas för att försöka hitta källan till infektionen.

När en person har insjuknat i epidemisk hjärnhinneinflammation kan man ge antibiotika i förebyggande syfte till personer (såsom familjemedlemmar) som har varit i nära kontakt med den infekterade. Vaccination kan också vara aktuell.

Personer som varit i kontakt med den sjuke under den senaste veckan bör söka sjukvård omedelbart om de får symptom på epidemisk hjärnhinneinflammation.

Vid utbrott av epidemisk hjärnhinneinflammation kan beslut fattas om att fler personer än bara den närmaste familjen ska erbjudas förebyggande behandling, såsom vaccinering.

Källor

1177 Vårdguiden – Vaccination mot epidemisk hjärnhinneinflammation

Hämtad 2015-07-11

1177 Vårdguiden – Epidemisk hjärnhinneinflammation

Hämtad 2015-07-11

Folkhälsomyndigheten – Smittsamma sjukdomar: Sjukdomsinformation om meningokockinfektion

Hämtad 2015-07-11

Smittskyddsläkarföreningen – Smittskyddsblad: Meningokockinfektion patientinformation 2014-11-10

Hämtad 2015-07-11