Chagas sjukdom

Chagas sjukdom, även kallad amerikansk trypanosomiasis, är en parasitsjukdom som orsakas av en protoz with namn Trypanosoma cruzi. Protozoer är encelliga organismer som uppvisar egenskaper som normalt förknippas med djur – exempelvis rörlighet och avsaknad av fotosyntes.

Parasiten T. cruzi sprids till människan via en blodsugande skinnbagge. Det är dock inte själva sugandet som sprider parasiten, utan skinnbaggens vana att bajsa i samband med blodsugandet. Avföringen från en infekterad skinnbagge innehåller parasiter som hamnar på huden och sedan kan ta sig in i kroppen via det sår som skinnbaggen skapade för att kunna suga blod. Parasiterna kan också ta sig in i via slemmhinnor.

Chagas sjukdom förekommer från Mexiko ned genom Centralamerika och i stora delar av Sydamerika. Sjukdomen är vanligast på landsbygden och särskilt i områden där husen erbjuder bra gömställen för skinnbaggarna. Skinnbaggarna gillar till exempel palmtak och lerväggar med små springor och vrår där den kan gömma sig.

Livscykel

Parasiten Trypanosoma cruzi sprids till människan med hjälp av en blodsugande skinnbagge. Dessa skinnbaggar återfinns i flera olika släkten, inklusive Triatoma, Rhodnius och Panstrongylus.

En skinnbagge suger blod från en människa eller ett djur som har T. cruzi parasiter i blodet. Parasiterna är i detta stadium trypomastigoter.
Trypomastigoter tar sig till mitten av skinnbaggens matsmältningssystem där de förökar sig och utvecklas till epimastigoter. Därefter tar de sig vidare till slutdelen av skinnbaggens matsmältningssystem där de utvecklas till infektiösa trypomastigoter.
En infekterad skinnbagge biter hål i en persons hud och suger blod. Skinnbaggen bajsar nära bitsåret och i bajset finns infektiösa trypomastigoter som tar sig in i kroppen via såret. Infektiösa trypomastigoter kan också komma in i kroppen genom slemmhinnor, till exempel genom ögat.
De infektiösa trypomastigoterna invaderar celler nära platsen där de tog sig in i kroppen. Där utvecklas de till amastigoter som ökar i antal och utvecklas till trypomastigoter.
Trypomastigoterna tar sig ut i blodomloppet och sprider sig i kroppen. De kan nu infektera många olika delar av kroppen och där utvecklas till intracellulära amastigoter. Det är också medan de är i blodet som de kan sugas upp av en skinnbagge och ta sig vidare till en ny värd.
Obs! Trypomastigoterna i blodet förökar sig inte där, utan parasiterna börjar inte öka i antal igen förrän de har invaderat en cell någonstans i kroppen eller tagit sig vidare till en ny värd.

Hur smittas man?

Den vanligaste smittovägen är den som beskrivs här ovan. Man blir biten av en infekterad skinnbagge som bajsar på huden och parasiter som finns i bajset tar sig in via såret i huden. Parasiter kan också ta sig in genom slemhinnor. Man kan till exempel råka klia sig på området där man blev biten, få parasiter på handen och sedan föra dem vidare när man gnuggar sig i ögonen.

Parasiterna kan dock ta sig in i kroppen även på andra vis, även om dessa smittovägar är mer ovanliga. Här är några exempel:

Man kan bli infekterad av mat eller dryck som innehåller parasiter, men detta är inte på något vis en vanlig smittoväg för Chagas sjukdom.
En infekterad gravid kvinna kan överföra parasiterna till fostret.
Man kan bli infekterad om man får infekterat blod, infekterad avföring eller något annat som innehåller parasiterna på en slemhinna eller på en plats där huden inte är intakt.
Man kan bli infekterad via blodtransfusion om parasiter finns i det blod man tar emot. I många länder där Chagas sjukdom normalt inte förekommer är det inte tillåtet att donera blod om man har levt flera år i ett område där Chagas sjukdom är vanlig.
Man kan bli infekterad via organtransplantation om organet kommer från en infekterad donator.

Symptom

Mycket av den information som finns tillgänglig om Chagas sjukdom rör personer som växte upp där sjukdomen är vanlig och smittades som barn. Vi vet därför inte så mycket om hur läget ser ut för personer som smittas senare i livet, till exempel när de som vuxna reser från Sverige till ett land där Chagas sjukdom förekommer och där får i sig parasiterna. Värt att tänka på är också att symptombilden kan se annorlunda ut för den som inte smittas på det vanliga viset via en skinnbagge utan på något annat sätt, till exempel via blodtransfusion eller organtransplantation.

Ovanstående förbehåll är bra att ha i åtanke när man läser nedanstående beskrivning av symptomen på Chagas sjukdom.

De två faserna

Det finns två faser av Chagas sjukdom: den akuta fasen och den kroniska fasen. Båda faserna kan vara allt från symptomfria till livshotande.

Den akuta fasen

Den akuta fasen sträcker sig några veckor eller månader från infektionstidpunkten. Det är vanligt att den infekterade personen är symptomfri eller bara får milda symptom som inte är unika för just Chagas sjukdom. Det är därför vanligt att man inte ens misstänker att man kan ha blivit värd för T. cruzi.

Exempel på symptom som kan uppträda under den akuta fasen:

Svullna lymfkörtlar
Lokal svullnad (en så kallad chagoma) på den plats där parasiterna tog sig in i kroppen.
Om den lokala svullnaden omfattar ögonlocket kallas det Romañas tecken. Detta innebär vanligen att skinnbaggen bet nära ögat eller att infektion har skett genom att skinnbaggens avföring har gnuggats in i ögat. Det är vanligt att ögoninflammation tillstöter. Svullanden är ofta kvar i en eller två månader. Om svullnaden försvinner av sig självt inom en vecka rör det sig vanligen om en inflammatorisk reaktion på avföring från en skinnbagge som inte är infekterad med T. cruzi.
Trötthet
Värk i kroppen
Feber
Huvudvärk
Hudutslag
Diarré
Kräkningar
Aptitlöshet

Vid en fysisk undersökning upptäcks ibland en mild förstoring av levern eller mjälten.

Det förekommer att infekterade individer avlider på grund av T. cruzi under den akuta fasen, men det är inte vanligt. Sådana dödsfall orsakas vanligen av infektion i hjärtmuskeln, hjärnan och/eller hjärnhinnan. Små barn och personer med försvagat immunförsvar löper ökad risk.

För de allra flesta vuxna och barn som uppvisar symptom under den akuta fasen försvinner symptomen efter en tid även om personen inte får någon medicinsk behandling. Det kan ta allt från några veckor till några månader. Parasiterna är dock fortfarande kvar i kroppen trots att symptomen har försvunnit.

Den kroniska fasen

Efter den akuta fasen inträder den kroniska fasen. Många infekterade får inte några symptom alls under den kroniska fasen, eller är symptomfria i många år innan de utvecklar några symptom.

Risken för att utveckla allvarliga symptom från hjärtat och/eller matsmältningssystemet är 30% sett över hela livet om man är infekterad med T. cruzi.

T. cruzi kan till exempel orsaka kardiomyopati, hjärtsvikt och hjärtstillestånd. Utgången kan vara dödlig.

I matsmältningssystemet kan T. cruzi bland annat orsaka förstorad matstrupe, förstorad tjocktarm och svårigheter att bajsa. Om tjocktarmen perforeras kan potentiellt dödlig blodförgiftning tillstöta.

Diagnos

Diagnos kan ställas genom att man ser parasiten när man studerar patientens blod under mikroskåp. Detta fungerar dock bara om patienten har parasiter i blodet – om de gömmer sig i andra delar av kroppen kommer ett blodprov ge negativt resultat.

Om man gör ett serologiskt test istället letar man inte efter parasiter utan efter antikroppar mot parasiterna. Att ett sådant test blir positivt garanterar dock inte att patienten har en pågående infektion.

Behandling

Det finns flera olika mediciner som kan döda parasiten T. cruzi, men dessa botar inte problem som beror på att parasiten har hunnit orsaka skador på till exempel hjärtat eller matstrupen.

De två vanligaste preparaten mot T. cruzi är nifurtimox och benznidazole som båda kan ges oralt. Under behandlingstiden tar man två doser per dag. Nitrofurtimox brukar kräva en behandlingstid på tre månader, medan rekommendationen för benznidazole är två månader.

Varför heter det Chagas sjukdom?

Chagas sjukdom har fått sitt namn efter den brasilianske läkaren Carlos Chagas som identifierade sjukdomen år 1909.