Vad är kolera?
Kolera är en sjukdom vars huvudsakliga smittoväg är mat och dryck. Sjukdomen karaktäriseras av allvarlig diarré där man förlorar mycket vätska. Utan behandling är dödligheten hög. Får man däremot effektiv vätskebehandling ökar chansen att överleva markant. Bakterien som orsakar kolera kan behandlas med antibiotika.
Det finns ett koleravaccin som injiceras, men koleravaccin som man dricker är betydligt vanligare och är den typ av koleravaccin som rekommenderas i Sverige.
Var och hur kan jag smittas av kolera? Inför vilka resor bör man vaccinera sig?
Vaccination mot kolera rekommenderas om man ska leva tillsammans med lokalbefolkningen i ett område där kolera finns. Vaccination mot kolera rekommenderas också om man ska åka till ett område där en koleraepidemi pågår.
Globalt har utbrotten av kolera ökat sedan år 2005, med sjukdomsfall rapporterade från bland annat Afrika, Sydostasien, Centralamerika och Karibien. Större epidemier brukar endast kunna uppstå i områden där tillgången till rent dricksvatten försämras drastiskt, till exempel på grund av naturkatastrof.
Koleran är endemisk i cirka 50 länder världen över. Dessa länder ligger huvudsakligen i Afrika, södra Asien och Sydostasien, men det händer att kolera rapporteras även från andra delar av världen, inklusive Centralamerika och Karibien. Haiti, som ligger i Karibien, drabbades av en koleraepidemi efter jordbävningen där år 2010. Det pågår inte längre någon koleraepidemi på Haiti, men USA:s CDC har gjort bedömningen att koleran förmodligen kommer att stanna kvar på Haiti under en överskådlig framtid och man kan räkna med att små lokala utbrott kommer att inträffa då och då. Detta innebär i sin tur en viss risk för Dominikanska Republiken eftersom den ligger på samma ö som Haiti.
Att vaccinera sig mot kolera
Det finns två olika koleravaccin tillgängliga som man dricker. Det enda vaccinet heter Dukoral och kommer från det svenska företaget SBL Vaccin AB, och det andra heter ShanChol och kommer från det indiska företaget Shanta Biotechnics Limited. Ingen av dem kan garantera 100% skydd mot kolera, så även om man är vaccinerad bör man fortsätta upprätthålla grundläggande försiktighetsåtgärder vad gäller mat och dryck.
Dukoral
Det koleravaccin som är vanligast i Sverige är Dukoral. Dukoral ges i två doser. Den andra dosen ska tas minst en vecka (och max sex veckor) efter den första dosen. Maximal skyddseffekt uppnås inte förrän en vecka efter andra dosen, så det är viktigt att påbörja vaccinationen i tid. Att ta första dosen minst tre veckor innan avresan rekommenderas, så att man har marginalerna på sin sida.
Efter två doser Dukoral kvarstår skyddseffekten i två år. För att bibehålla skyddseffekten längre än så behöver man ta en ny dos koleravaccin innan de två åren har löpt ut. Om två år går utan att man tar någon ny dos måste man börja om från början igen med vaccinationsprogrammet för att bli skyddad på nytt.
- Dukoral ska inte tas av den som är allergisk mot formaldehyd.
- Dukoral innehåller cirka 1,1 gram natrium per dos, vilket ska tas i beaktande för personer som ordinerats natriumfattig kost.
- Man ska inte ta dukoral medan man är magsjuk eller har feber.
- Om du har någon sjukdom som påverkar ditt immunförsvar negativt eller tar någon medicin som har den effekten är det viktigt att berätta detta på vaccinationskliniken för bedömning av läkare.
- Berätta för vaccinationskliniken om alla läkemedel du använder.
- Berätta för vaccinationskliniken om du är gravid, ammar eller planerar att bli gravid inom kort. Att vara gravid, amma eller planera att bli gravid innebär normalt inte att man avråds från att ta vaccinet.
Att dricka Dukoral
Man dricker normalt inte koleravaccinet på vaccinationskliniken utan hemma. Därför är det viktigt att man själv tar ansvar för att utföra det korrekt. Läs bipacksedeln som följer med vaccinet, och kontakta vaccinationskliniken om något är oklart. Följ de exakta instruktionerna på bipacksedeln för hur vaccinet ska blandas ut. Det är viktigt att man blandar i buffertlösningen, eftersom den skyddar vaccinet mot att förstöras av magsyran.
Under en timme innan och en timme efter intagandet av Dukoral bör man inte äta något, dricka något eller ta något annat läkemedel.
Vad innehåller Dukoral?
Dukoral innehåller Vibrio cholerae O1 stammar: Inaba klassisk biotyp (värmeinaktiverad), Inaba El Tor biotyp (formalininaktiverad), Ogawa klassisk biotyp (värmeinaktiverad) och Ogawa klassisk biotyp (formalininaktiverad). Dukoral innehåller också rekombinant koleratoxin B-subenhet (rCTB) 1 mg.
Övriga innehållsämnen är natriumdivätefosfat, dinatriumfosfatdihydrat, natriumklorid och vatten för injektionsvätskor. Brusgranulatet innehåller natriumvätekarbonat, citronsyra, natriumkarbonat, sackarinnatrium, natriumcitrat och hallonarom.
Exempel på biverkningar från vaccination mot kolera
De vanligaste biverkningarna är huvudvärk, diarré, magont, gasig mage och allmänt obehag i magen.
Exempel på sällsynta biverkningar är feber, yrsel, allmän sjukdomskänsla, illamående, kräkningar, aptitlöshet, försämrat smaksinne, hosta, halsont, irritation i näsan, hudutslag, klåda, trötthet, svettningar, ledvärk, sömnsvårigheter, svullna lymfkörtlar, domningar och högt blodtryck.
Sök alltid läkare om du drabbas av en allergisk reaktion med svullnad i ansikte eller hals och andnöd. Det samma gäller om du får allvarliga diarréer där du förlorar mycket vätska.
Alternativ till vaccin mot kolera
Eftersom inget koleravaccin kan garantera 100% skydd mot kolera bör man även vidta andra åtgärder för att skydda sig mot smitta. Här är några exempel på åtgärder som minskar risken att drabbas av kolera:
- Använd flaskvatten, eller vatten som kokats eller behandlats kemiskt för att döda bakterier. Detta gäller även när du gör is, sköljer mat, borstar tänderna, diskar, etc.
- Ät mat som är ordentligt upphettad och som fortfarande är varm.
- Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, rengör händerna med handrengöring som innehåller minst 60% alkohol.
Att vaccinera barn mot kolera
Dukoral används för att vaccinera bar som är 2 år eller äldre. Vaccinet rekommenderas inte för barn som är yngre än så eftersom Dukorals effekter på så små barn inte har studerats vetenskapligt.
Barn i åldersgruppen 2 år – 6 år ska få tre doser istället för de två doser som ges till äldre barn och vuxna. Det ska vara minst en vecka och max sex veckor mellan varje dos. Sista dosen ska ges minst en vecka innan avresedatum. För att upprätthålla skyddet rekommenderas en fjärde dos inom sex månader efter den tredje dosen. Om det går mer än sex månader mellan två doser måste man börja om med hela vaccinationsprogrammet igen för att barnet ska skyddas på nytt.
När du tillreder en dos vaccin åt ett barn i åldersgruppen 2 år – 6 år ska endast halva mängden buffertlösning blandas med vaccinet. (Blanda hela buffertpåsen med ett glas vatten och häll sedan bort hälften ur glaset innan du häller i vaccinet.)
För barn som är 6 år eller äldre gäller exakt samma rekommendationer som för vuxna. De ska vaccineras med samma intervall som vuxna och man ska använda hela mängden buffertlösning.
Information om kolera
Kolera orsakas av bakterien Vibrio cholerae. Det finns två biotyper av Vibrio cholerae: den klassiska biotypen och den biotyp som heter El Tor. Varje biotyp har två distinkta serotyper, Inaba och Ogawa.
Oavsett vilken biotyp och serotyp man blir sjuk av är symptomen liknande, men personer som infekteras av El Tor är mer troliga ha inte få några symptom alls eller bara få milda symptom. Globalt är de flesta fall av kolera orsakade av O1 El Tor. På senare år har dock en El Tor-variant upptäckts som har karaktär av både klassisk biotyp och El Tor-biotypen, och denna verkar vara mer smittsam och dödlig än den vanliga varianten av El Tor. Den nya varianten av El Tor tros ha uppkommit i Asien och därifrån spritt sig till Afrika och Karibien. Det var den här varianten av El Tor som låg bakom kolerautbrottet i Haiti efter den stora jordbävningen där år 2010.
Det finns kolerabakterier som kan göra en person sjuk men som inte är agglutinerande (sammanklumpande) och inte bildar något toxin (gift). När någon blir sjuk av dessa bakterier räknas det inte som ”riktig” kolera.
Hur smittas man av kolera?
Bakterien Vibrio cholerae kan leva i både sötvatten och bräckt vatten. Personer som är smittade av kolera utsöndrar bakterier i avföringen, och dessa bakterier kan sedan hamna i vattnet. En vanlig smittväg är att man dricker vatten som innehåller kolerabakterier eller äter mat som kommit i kontakt med smittat vatten. Fisk och skaldjur som levt i smittat vatten kan utgöra en smittoväg om de äts utan att bli ordentligt upphettade.
Det är möjligt att smittas direkt av en person som är drabbad av kolera, och det finns till exempel rapporter om hur sjukvårdspersonal har smittats när de tagit hand om kolerasjuka under epidemier, men att smittas på det här viset är ovanligt – särskilt om man upprätthåller strikta hygienrutiner.
För att man ska bli sjuk i kolera krävs att man får i sig en hel del bakterier. Får man bara i sig en liten mängd bakterier utvecklar man normalt inte några symptom. Detta innebär i sin tur att det i ett område där kolera existerar ofta finns gott om symptomfria bärare av kolerabakterien.
Symptom
Inkubationstiden för kolera är vanligen 2-5 dygn, men vissa smittade får symtom redan inom några timmar efter smittotillfället.
Som nämnts ovan krävs det att man får i sig en stor mängd kolbakterier för att få symptom på kolerasjukdom. Det är därför vanligt att smittade personer inte får några symptom alls eller bara milda symptom.
Undernärda personer är mer troliga att utveckla symptom när de smittas av kolera, och det samma gäller personer vars magsaft inte är tillräckligt riklig eller tillräckligt sur.
Den som blir allvarligt sjuk i kolera drabbas av vattning diarré som gör att man förlorar stora mängder vätska och salter. Över 20 liter vätska kan försvinna under ett dygn. Diarrén påminner vanligen om risvatten. Kräkningar kan förekomma, men är inte vanliga.
Utan effektiv vätskeersättning kan personen snabbt drabbas av allvarlig uttorkning, hög puls, lågt blodtryck, att elektrolyterna hamnar ur balans, akut njursvikt, koma och cirkulationskollaps. Döden kan inträda inom några timmar efter att diarrén började.
Tecken på uttorkning och saltbrist är minskad hudelasticitet, törst, torra slemhinnor och muskelkramper.
Behandling och vård
Diagnosen kolera ställs baserat på symptomen och efter att man identifierat kolerabakterier i patientens avföring. Man gör vanligen en bakterieodling, men det finns också snabbtest som tagits fram för situationer där man inte har tillgång till laboratorieodling.
Den viktigaste delen av behandlingen är effektiv ersättning av vätska och salter. Det är vanligt att denna behandling kombineras med antibiotikabehandling. På senare är har dock antibiotikaresistens hos kolerabakterier noterats vid flera utbrott, inklusive det som inträffade på Haiti efter jordbävningen år 2010.
Vätskebehandlingen består vanligen av att man får dricka vätskeersättning som innehåller vatten, socker och salter. Vid särskilt allvarliga fall kan man behöva få vätskebehandling intravenöst.
Hos barn kan kosttillskott innehållandes zink minska sjukdomstiden (i kombination med övrig behandling).
Följdsjukdomar
Om man överlever koleran blir man vanligen helt återställd.
Motverka smittspridning
Kolera kategoriseras i Sverige som en allmänfarlig sjukdom som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Detta innebär bland annat att den läkare som diagnostiserar kolera i en patient är skyldig att anmäla detta till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Därefter kommer smittspårning att inledas för att försöka hitta källan till infektionen. Vid misstanke om att smittan skett i Sverige ska kommunens miljökontor eller motsvarande kontaktas.
Kolera är också, enligt en internationell överenskommelse, en karantänssjukdom och alla fall av kolera ska rapporteras till Världshälsoorganisationen (WHO).
Det är mycket viktigt att följa de förhållningsregler man får av sin läkare, bland annat vad gäller personlig hygien och återbesök.
Källor
1177 Vårdguiden – Vaccination mot kolera
Hämtad 2015-07-12
Folkhälsomyndigheten – Smittsamma sjukdomar: Kolera
Hämtad 2015-07-12
World Health Organization (WHO) – Media centre: Cholera
Hämtad 2015-07-12
Public Health Agency of Canada – Cholera in Cuba, Dominican Republic, Haiti and Mexico (March 20, 2015)
Hämtad 2015-07-12
Centers for Disease Control and Prevention (CDC):
http://www.cdc.gov/cholera/general/index.html
http://www.cdc.gov/cholera/illness.html
http://www.cdc.gov/cholera/vaccines.html
http://wwwnc.cdc.gov/travel/yellowbook/2016/infectious-diseases-related-to-travel/cholera
Hämtade 2015-07-12