Östafikansk trypanosomiasis

Det finns två typer av afrikansk trypanosomiasis: östafrikansk trypanosomiasis och västafrikansk trypanosomiasis. Båda kallas vardagligen för sömnsjuka och båda är parasitinfektioner som sprids av tsetse-flugor. Östafrikansk trypanosomiasis orsakas av parasiten Trypanosoma brucei rhodesiense medan västafrikansk trypanosomiasis orsakas av Trypanosoma brucei gambiense. Det rör sig alltså om två olika underarter. Att de kallas för östafrikansk respektive västafrikansk trypanosomiasis har att göra med i vilken del av Afrika de har förekommit historiskt sett.

Allmänt om Östafrikansk sömnsjuka

Östafrikansk sömnsjuka (östafrikansk trypanosomiasis) är en ovanlig med allvarlig sjukdom som i normalfallet har dödlig utgång inom några månader efter smittotillfället om man inte får behandling. Det är därför bra att man som resenär har en medvetenhet om sömnsjukan trots att det inte är vanligt att turister smittas.

Varje år är det bara några hundra fall av östafrikansk sömnsjuka som rapporteras in till Världshälsoorgansationen, men av detta ska man inte dra slutsatsen att västafrikansk sömnsjuka är så pass ovanlig. Förr att ett fall ska hamna i Världshälsoorgansationens statistik in krävs att den infekterade personen kommer i kontakt med sjukvården, att sömnsjukan blir korrekt diagnostiserad och att en rapport görs som når Världshälsoorgansationen.

Över 95% av de rapporterade fallen av östafrikansk sömnsjuka är från Uganda, Tanzania, Malawi och Zambia.

Hur smittas man av östafrikansk sömnsjuka?

Den absolut vanligaste smittovägen är att man blir biten av en tsetse-fluga som är infekterad med parasiten. Tsetse-flugan förekommer endast på den afrikanska landsbygden. Studier har visat att andelen tsetse-flugor i östra Afrika som är infekterade med Trypanosoma brucei rhodesiense är låg.

Östafrikansk sömnsjuka förekommer framförallt i östra och sydöstra Afrika.

Symptom

De första symptomen uppträder vanligen inom 1-3 veckor efter infektionstillfället. Ofta är man medveten om när man blev biten av tsetse-flugan efter bettet tenderar att göra ont och kan utvecklas till ett rött sår (chancre).

Exempel på initiala symptom på östafrikansk sömnsjuka:

  • Feber
  • Muskelvärk
  • Ledvärk
  • Allvarlig huvudvärk
  • Irritabilitet
  • Extrem utmattning
  • Svullna lymfkörtlar
  • Hudutslag

När infektionen har spridit sig till det centrala nervsystemet tillkommer tilltagande förvirring, personlighetsförändringar, bristande koordination, domningar, sömnsvårigheter och andra neurologiska symptom. Det tar vanligen åtminstone några veckor efter smittotillfället innan detta sker. Tillståndet förvärras över tid och döden inträder vanligen inom några månader efter smittotillfället om inte behandling ges.

Diagnos

Om det finns anledning att misstänka att du är infekterad med T. brucei rhodesiense kan läkaren låta testa ditt blod och din ryggmärgsvätska. Om du har en chancre (ett sår där du blev biten av tsetse-flugan) kan en hudbiopsi göras där.

Behandling

Om T. b. rhodensiense infektionen upptäcks innan den har spritt sig till det centrala nervsystemet brukar behandlingen bestå av suramin som ges intravenöst.

Om infektionen har hunnit nå till andra stadiet, där det centrala nervsystemet är påverkat, behandlas patienten med melarsoprol som ges intravenöst.

Immunitet

Du blir inte immun mot östafrikansk sömnsjuka efter att ha haft det en gång utan kan bli infekterad på nytt.

Hur kan jag minska risken för att bli smittad i områden där östafrikansk sömnsjuka finns?

Det finns inte något vaccin mot östafrikansk sömnsjuka och inte heller någon medicin som är rekommenderad i förebyggande syfte.

Eftersom den absolut vanligaste smittovägen för östafrikansk sömnsjuka är bitande tsetse-flugor bör man göra vad man kan för att minska risken att bli biten av tsetse-flugor. Tsetse-flugor lever i skogsområden och på savannen och de biter under dagtid när det är ljust ute. Under dagens allra varmaste period brukar de dock vara mindre aktiva än under resten av dagen. När de är som varmast brukar flugan vila i buskage.

Tips:

  • Bär kläder som skyddar så mycket hud som möjligt mot flugorna. Tänk på att tsetse-flugan kan bita igenom tunna material. Tsetse-flugor dras till kläder med starka färger och till mörka kläder, så ljusa kläder i milda färger rekommenderas.
  • Tsetse-flugor dras till rörelse, vilket kan vara ett problem om man till exempel färdas i en öppen bil på en safaritur där det finns tsetse-flugor.
  • När du går in i ett fordon, hus, tält eller liknande, gör en inspektion för att försöka upptäcka eventuella tsetse-flugor.
  • Som nämnts ovan vilar sig flugorna i buskar och liknande under dagens hetaste timmar. Då är de inte aktivt ute och letar efter någon att bita, men om man ger sig in bland buskarna och stör dem kan de bita. Man bör därför undvika buskage och dylikt.

Insektssprejer som man sprejar på huden för att hålla myggor och liknande insekter borta är inte effektiva mot tsetse-flugor.