Vad är hepatit A?

Hepatit A orsakas av ett virus som ger inflammation av levern. Vanliga symptom är feber, illamående och gul hud (gulsot). Urinen kan bli mörk och avföringen kittfärgad. Trötthet och illamående kan hålla i sig i flera månader efter att sjukdomen har brutit ut. Du kan läsa mer om hepatit A längre ned på denna sida.

Det går att vaccinera sig mot hepatit A. Det finns också ett kombinationsvaccin som skyddar mot både hepatit A och hepatit B.

Var och hur kan jag smittas av hepatit A? Inför vilka resor bör man vaccinera sig?

Hepatit A är en sjukdom som förekommer över hela världen, men sannolikheten för att smittas är högre i områden där vattenhantering och avlopp är av bristande kvalité.

Att vara vaccinerad mot hepatit A rekommenderas för resor till Afrika, Syd- och Centralamerika, Oceanien, stora delar av Asien, länderna öster och söder om Medelhavet, samt vissa delar av Östeuropa.

För kortare turistresor till turistländer i norra medelhavsområdet rekommenderas vanligen inte att man vaccinerar sig mot hepatit A. Det samma gäller bland annat Kanarieöarna.

Att vaccinera sig mot hepatit A

Vaccin mot hepatit A ges vanligen genom att vaccinet injiceras i överarmen. På små barn injicerar man istället i låret.

De flesta vaccintillverkare rekommenderar att man vaccinerar sig minst två veckor innan man ska resa, men studier visar att vaccinet vanligen inte behöver två veckor på sig för att börja verka. Att man är sent ute och inte hinner få sprutan förrän precis innan avresedagen är alltså inte någon anledning att avstå från att vaccinera sig.

En dos vaccin mot hepatit A ger ett skydd som räcker i minst ett år. Om man vill vara skyddad längre än så behöver man ta en ny spruta tidigast 6 månader efter den första. Då är man skyddad i minst 30 år.

Om det har gått längre än 10 år sedan första sprutan, och man aldrig tog någon andra spruta, rekommenderas två sprutor (med minst 6 månader emellan) för att uppnå långvarigt skydd mot hepatit A.

Att vaccinera sig mot hepatit A rekommenderas även om man är gravid eller ammar.

Exempel på biverkningar från vaccination mot hepatit A

• Rodnad och svullnad i injektionsområdet
• Ömhet i injektionsområdet
• Huvudvärk
• Illamående

Ovanstående biverkningar brukar gå över inom några få dagar.

Alternativ till vaccin mot hepatit A

Vissa personer kan av medicinska skäl inte vaccineras eller få tillräckligt skydd av vaccin. För en del personer i denna grupp kan det istället vara lämpligt med en så kallad passiv immunisering, där man tillförs resan färdiga antikroppar mot hepatit A. Detta ger endast ett kortvarigt skydd, vanligen cirka två månader.

Att vaccinera barn mot hepatit A

Barn under 5 år får sällan symptom när de smittas av det virus som orsakar hepatit A, men det kan lätt föra smittan vidare – både till andra barn och till vuxna. Det är därför bra att vaccinera även barn mot hepatit A.

För barn som helammas, och alltså varken äter eller dricker något annat än bröstmjölk, är risken för att smittas av viruset mycket låg och man rekommenderar därför inte någon vaccination eller annan förebyggande medicinsk behandling mot hepatit A.

Barn som inte helammas, men som är yngre än ett år, brukar inte vaccineras utan man ger färdiga antikroppar mot hepatit A istället. Detta ger ett kortvarigt skydd. Det går dock att vaccinera barn från 6 månaders ålder och de får ett bra skydd mot hepatit A av vaccinet.

På små barn ges vaccinationen i form av en injektion i låret. Lite äldre barn vaccineras precis som vuxna, det vill säga genom injektion i överarmen.

Barn vaccineras med samma intervall som vuxna, det vill säga man ger två vaccinationer med minst 6 månaders intervall mellan dem för att uppnå ett skydd på minst 30 år.

Information om hepatit A

Hepatit A orsakas av ett virus som tillhör familjen Picornaviridae och släktet Hepatovirus. (Det finns fyra olika identifierade hepatitvirus och de orsakar hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D respektive hepatit E.)

När man drabbas av hepatit A ger hepatoviruset en inflammation i levern.

Hur smittas man av hepatit A?

Hos en person som har hepatit A utsöndras levande virus med avföringen. Om bristande hygien råder kan viruset hamna i mat och dryck, och detta är den vanligaste smittvägen. Mat och dryck som inte hettas upp innebär en större risk för smitta, och det finns till exempel utbrott av hepatit A som kunnat spåras till frukt och bär. Is, glass och oskalade och otillagade frukter och grönsaker är exempel på mat där viruset kan finnas. Att frysa mat innebär inte att viruset dör.

Viruset kan överleva länge i vatten, vilket gör det möjligt att till exempel smittas av ostron och musslor som befunnit sig i vatten där de utsatts för viruset. Avloppsvatten som leds ut i vattendrag är en riskfaktor.

Hepatit A kan också smitta direkt från människa till människa om man har nära kontakt, till exempel när man har sex eller när en vuxen tar hand om ett litet barn som är smittat.

En infekterad person smittar redan cirka två veckor innan sjukdomen börjar ge symptom. Som mest smittsam är man vanligen precis när hud och ögonvitor har börjat bli gula. Barn under 5 års ålder får sällan symptom (inklusive gulfärgning) men smittar ändå.

Symptom

Barn som smittas av hepatit A får vanligen inga symptom alls eller mycket milda symptom. I många länder runt om i världen är hepatit A en ”barnsjukdom” som de allra flesta barn smittas med, och som de sedan är immuna mot resten av livet.

Vuxna som smittas av hepatit A och som inte är vaccinerade eller har haft sjukdomen som barn brukar utveckla tydligare symptom. Symptomen börjar vanligen visa sig cirka fyra veckor efter smittotillfället, men hos vissa märks symptomen redan efter två veckor och hos andra tar det sex veckor eller mer innan sjukdomen bryter ut.

Det är vanligt att en vuxen person som smittats går igenom tre sjukdomsfaser:

• Först drabbas man av något som påminner mycket om influensa, med feber, huvudvärk, allmän verk i kroppen och trötthet. Denna period varar normalt i max en vecka, och febern brukar försvinna redan efter fyra dagar.
• I nästa fas tappar man aptiten och mår illa, och vissa smittade kräks också. Denna period varar normalt i några få dagar.
• I tredje fasen blir det ofta tydligt att levern är påverkad, eftersom huden och ögonvitorna blir gulaktiga. Mörk urin, kittfärgad avföring, hudklåda, ledvärk och ömhet i buken (till höger, strax under revbenen, där levern sitter) kan förekomma.Det är gulfärgningen av huden och ögonvitorna som gör att hepatit A (liksom flera andra smittsamma sjukdomar som påverkar levern) kallas för smittsam gulsot. Anledningen till att man kan bli gul när levern är inflammerad är att levern inte orkar rensa bort det gulfärgade ämnet bilirubin ur kroppen.Obs! Det finns vuxna personer som inte blir gula trots att de drabbats av hepatit A.

I en i övrigt frisk person brukar kroppens immunförsvar kunna läka hepatit A på några veckor, men tröttheten och aptitlösheten kan hålla i sig längre än så, ibland i flera månader.

Behandling och vård

Om man misstänker att man kan ha drabbats av hepatit A ska man kontakta läkare. Det finns inte någon behandling mot viruset, men det är bra att vara under läkarkontroll så att man snabbt kan upptäcka om någon följdsjukdom tillstöter. Man kan också få lindring av vissa symptom; klåda kan till exempel behandlas med antihistaminer.

När man misstänker att en person har drabbats av hepatit A tas ett blodprov för att se om det virus som orsakar hepatit A finns i blodet. Man testar också för att se om och i så fall hur pass mycket levern har påverkats.

Levern är ett livsviktigt organ som bland annat renar blodet och bryter ned ämnen, inklusive alkohol och många läkemedel. Leverns funktion är också viktig för vissa av kroppens hormoner och blodets förmåga att levra sig, och i levern kan kroppen dessutom lagra både fett och socker.

När levern är inflammerad fungerar den inte lika bra som normalt, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Det finns gott om läkemedel som man inte bör använda, eller bör dra ned dosen på, när levern inte fungerar optimalt. Detta inkluderar receptfria läkemedel, bland annat smärtstillande medel med paracetamol. Informera din läkare om alla mediciner du tar eller kan tänkas ta, inklusive hormonella preventivmedel. Man bör också undvika att belasta levern med gifter såsom alkohol, även i måttliga mängder, tills inflammationen har läkt.

Levern är vanligen återställd inom tre månader.

När man har blivit frisk från hepatit A är man immun mot hepatit A. Man är däremot inte immun mot hepatit B, C, D och E.

Följdsjukdomar etc

I sällsynta fall kan hepatit A leda till följdsjukdomen akut levernekros. Detta är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver sjukhusvård. Symptomen på akut levernekros kan vara knepiga att koppla samman med hepatit A för den som inte är uppmärksam, eftersom de ofta är psykiska till sin art, såsom oro, förvirring och stark trötthet.

När en person som redan har en leversjukdom, till exempel kronisk hepatit eller alkoholcirros, smittas av hepatit A är risken för allvarliga komplikationer större än hos den övriga befolkningen. Personer med leverproblem brukar därför uppmanas att vaccinera sig mot hepatit A, såvida det inte finns några medicinska skäl som talar emot det.

Motverka smittspridning

Att kontakta läkare när man misstänker hepatit A är inte bara viktigt för egen del, utan också för att förhindra vidare spridning av sjukdomen. Personer som ligger i riskzonen för smitta kan få behandling med antikroppar, och sjukvården kan också fatta besluta om att erbjuda vaccinationer för att få stopp på smittspridningen.

Hepatit A kategoriseras i Sverige som en allmänfarlig sjukdom som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Detta innebär bland annat att den läkare som diagnostiserar hepatit A i en patient är skyldig att anmäla detta till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Därefter kommer smittspårning att inledas för att försöka hitta källan till infektionen.

Det är mycket viktigt att följa de förhållningsregler man får av sin läkare, bland annat vad gäller personlig hygien och återbesök.

Om en smittad, eller misstänkt smittad, person har ett yrke som innebär att det finns risk för att smittan förs vidare (till exempel beredning av livsmedel) kan läkare fatta beslut om att personen ska stängas av temporärt från sitt arbete med smittbärarersättning från Försäkringskassan.

Källor

1177 Vårdguiden – Vaccination mot hepatit A

Hämtad 2015-07-10

Folkhälsomyndigheten – Smittsamma sjukdomar: Hepatit A

Hämtad 2015-07-10

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) – Viral hepatitis: Hepatitis A

Hämtad 2015-07-10

Smittskyddsläkarföreningen – Hepatit A: Läkarinformation 2013-12-13

Hämtad 2015-07-10